SBA, bakgrund/historia
Systematiskt brandskydd har funnits som begrepp sedan slutet av 1990-talet. Via arbetsmiljöarbetet kom det även in i brandskyddsarbetet. Idén kom till Sverige från England där de hade gjort resan från detaljstyrning till funktionsstyrning inom bland annat arbetsmiljöområdet.
Målet var att hjälpa företag att klara sina åtaganden och de skapade därför ett system som fick namnet ”internal controll”. Systemet togs upp av Arbetsmiljöverket och de skapade ”intern kontroll av arbetsmiljöarbete”. Målet från arbetsmiljöverket var att skapa ett system som skulle göra arbetsmiljöarbetet tydligare och bli en del i ett företags arbete inte som det ofta var något som gjordes av skyddsombuden.
Skyddsombuden som är fackföreningarnas representanter och arbetsmiljöverket kände att det fanns behov av att tydligare visa på att arbetsmiljöfrågor var företagens angelägenhet och ansvar.
Arbetsmiljöverket upplevde dock i ett tidigt skede att det låg en motsättning i namnet ”intern kontroll”. Det uppfattades mer som ett kontrollsystem än det ledningssystem som det var ämnat att vara. Problemet låg i den ”direkt” översättning som gjordes från engelskan. Control på engelska står för leda, styra och inte kontrollera. Begreppet ändrades därför efter några år till att kallas ”systematiskt arbetsmiljöarbete”.
När vi inom brandområdet tog till oss idén 1993 blev begreppet IBK - ”intern brandskyddskontroll”. Intentionen var precis den samma att försöka involvera brandskyddsarbetet i den normala verksamheten och samtidigt öka insikten och brandskyddet. Vi tittade på de ledningssystem som fanns inom kvalité och miljö. De begrepp som fanns hos dessa system anpassades till brand-skyddsfrågor.
Tanken var att inte skapa något eget nytt system, utan ett sätt att arbeta som kunde integreras med andra frågor inom företaget. De metoder för brandskyddskontroll som arbetades fram på marknaden, i form av cirklar tog fart i samband med att Räddnings-verkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete publicerades år 2001.
Detta har medfört att systematiskt brandskyddsarbete har kommit att bli synonymt med dessa metoder. Kvalitén på brandskyddsarbetet är sedan helt beroende på hur pass mogen verksamheten är för att införa ett ”brandskyddstänkande”. Lagen om skydd mot olyckor kräver att man ska ha ett skäligt brandskydd och att den nivån bibehålls.
Systematiken syftar till att upptäcka behov av underhåll och service av brandtekniska installationer, brandskyddsorganisation, brandutbildning etc. för att uppfylla samhällets minimikrav på brandskydd.
Målet var att hjälpa företag att klara sina åtaganden och de skapade därför ett system som fick namnet ”internal controll”. Systemet togs upp av Arbetsmiljöverket och de skapade ”intern kontroll av arbetsmiljöarbete”. Målet från arbetsmiljöverket var att skapa ett system som skulle göra arbetsmiljöarbetet tydligare och bli en del i ett företags arbete inte som det ofta var något som gjordes av skyddsombuden.
Skyddsombuden som är fackföreningarnas representanter och arbetsmiljöverket kände att det fanns behov av att tydligare visa på att arbetsmiljöfrågor var företagens angelägenhet och ansvar.
Arbetsmiljöverket upplevde dock i ett tidigt skede att det låg en motsättning i namnet ”intern kontroll”. Det uppfattades mer som ett kontrollsystem än det ledningssystem som det var ämnat att vara. Problemet låg i den ”direkt” översättning som gjordes från engelskan. Control på engelska står för leda, styra och inte kontrollera. Begreppet ändrades därför efter några år till att kallas ”systematiskt arbetsmiljöarbete”.
När vi inom brandområdet tog till oss idén 1993 blev begreppet IBK - ”intern brandskyddskontroll”. Intentionen var precis den samma att försöka involvera brandskyddsarbetet i den normala verksamheten och samtidigt öka insikten och brandskyddet. Vi tittade på de ledningssystem som fanns inom kvalité och miljö. De begrepp som fanns hos dessa system anpassades till brand-skyddsfrågor.
Tanken var att inte skapa något eget nytt system, utan ett sätt att arbeta som kunde integreras med andra frågor inom företaget. De metoder för brandskyddskontroll som arbetades fram på marknaden, i form av cirklar tog fart i samband med att Räddnings-verkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete publicerades år 2001.
Detta har medfört att systematiskt brandskyddsarbete har kommit att bli synonymt med dessa metoder. Kvalitén på brandskyddsarbetet är sedan helt beroende på hur pass mogen verksamheten är för att införa ett ”brandskyddstänkande”. Lagen om skydd mot olyckor kräver att man ska ha ett skäligt brandskydd och att den nivån bibehålls.
Systematiken syftar till att upptäcka behov av underhåll och service av brandtekniska installationer, brandskyddsorganisation, brandutbildning etc. för att uppfylla samhällets minimikrav på brandskydd.